När Lian kom till världen ♥



Jag kan knappt förstå det själv, för allt gick så himla fort och vi var inte förberedda för fem öre att det skulle ske Nu. Vår älskade lilla Lian har kommit till världen! Torsdagen den 4/2 kl. 16:40, då i graviditetsvecka 36+3, kom han med sina 2720 gram och 48 cm. Mitt hjärta svämmar över av kärlek, jag finner knappt ord!

Vi skulle ju bara in och göra ett tillväxtultraljud, men då jag hade haft värkar hela natten innan som jag var sååå säker på att det bara var förvärkar, så frågade läkaren ifall hon skulle kolla om det hade hänt något. Javisst, jag var öppen nästan 3 cm, och eftersom jag var så tidig så ville hon inte skicka hem mig. Så drygt 7,5 timmar efter detta så kom han i raketfart. Vår älskade, finaste lilla Lian! 

Jag kommer med en förlossningsberättelse när jag har fått min journal då jag givetvis inte hade så mycket koll om tider.. Jag vet bara att det gick fort och att jag hade för jävla ont, haha! Vi fick i alla fall komma hem igår, och det var sådana riktiga lycko-krokodiltårar när Melwin mötte oss på BB. Jag bara grät och grät. Vår lilla älskade Melwin hade blivit så stor på bara dessa tre dagar vi varit borta. Och nu börjar jag gråta när jag skriver det, för jag minns just den stunden i minsta lilla detalj. 

Nu är i alla fall vår familj komplett och jag är lyckligare än någonsin. 

Hos barnmorskan

Melwin är nattad, hundarna ligger här intill halvsovandes och jag och Niclas sitter helt degiga. Haha, alltså att vi är jättesega och trötta. Men, jag tycker att det är lite för tidigt för att lägga sig, så Niclas spelar på Xbox och jag sitter bara här och glor.

Besöket hos barnmorskan gick bra. Det var ju egentligen bara en extrakontroll för SF-mätande samt kontroll om hur bebis ligger i magen, men hon tog även blodtryck och kollade mitt blodvärde. Både och såg fint ut! Nu var det min barnmorska och en annan som kände på magen, och båda sa att huvudet visst ligger nedåt. Antagligen var det så sist också, då den där hårda bulan som låg under revbenen förra gången, låg kvar idag också. Det är alltså rumpan i alla fall trots tveksamheter förra gången. Men, sf-måttet ligger fortfarande på samma mått, alltså tredje gången nu med samma mått. Därför ska vi in till specialist-MVC imorgon på USÖ för ett TUL(tillväxtultraljud). Lite smått orolig är man ju såklart, eftersom det Kanske är något som inte är som det ska. Är bebis bara liten, eller har den för lite fostervatten eller får för lite näring? Nåja, vi får se imorgon, och såklart är det ändå spännande med ett ultraljud, att få se den lille igen! 
 
Så, imorgon är det alltså ultraljud igen, och på fredag är det tillbaka till sjukgymnasten för massage. Helgen får vi se vad den bjuder på, vi har lite planer men det är ingenting som är bestämt till hundra än. Vi får se! 


Här är en bild från rutinultraljudet i v. 19... :)