Favorit i repris

En bild jag fullkomligt älskar är denna nedan, tagen på mig med Melwin i magen, i februari månad, fotad av älskling. Fotades till en fotouppgift i skolan, då jag gjorde en affisch/reklam om gravidyoga :)



Best ever

Med ett stort leende på läpparna tittar jag igenom bilderna ifrån graviditeten, och minns den med stor glädje. Självklart är det allra bäst när vårt fina barn är utanför kroppen, men känslan när han låg i min mage - den går inte att beskriva.

Kärlek på en oslagbar nivå ♥



Bebis på gång!

Åter i bloggen!
Jag har fått sova ett par timmar iallafall, om man bortser från att jag har vaknat stup i kvarten(alltså ofta) av varje värk jag har haft. De har fortsatt nu under dagen men dock lite mer glest, men huvudsaken att de har varit kvar.

Vi gick ner till MVC för mitt sista besök, då hon nu inte tänkte boka in mig mer. Jag berättade nämligen om våran natt med mina värkar, och bad henne att kolla min livmodertapp. Förra besöket var den bakåtlutad och bara mjuk, men nu var den helt utplånad och jag är öppen 3 cm! Vi blev superglada att mina värkar faktiskt har gett någonting, så nu blev vi tillsagda att vila, äta, gå på promenader och ha sex - för att trigga igång allting ännu mer! Hon sa att det förmodligen blir så att vi kommer att åka in redan idag/ikväll ifall det fortsätter så som det har gjort :)
Hon petade till och med på bebisens huvud och jag kände att han samtidigt buffade med rumpan haha ! :)

Så nu vet ni, att det är på gång! Uppdaterar jag inte mer så har vi åkt in, men jag ska försöka skriva något mer senare.

Kraftiga värkar...

Jag och älsklingen sitter uppe än, för nej, vi har inte sovit alls, tack vare mina hemska värkar. Jag hade regelbundna värkar som blev allt tätare efter det senaste inlägget innan detta. Jag och hjärtat gick då ut på en promenad och då blev de både tätare och mer intensiva, närmare bestämt var 3:e och varannan minut! Ont så in i bomben, men bestämda om att något mer skulle ske så fortsatte vi att gå, gå och åter gå.

När vi kom in igen så fortsatte värkarna göra piss-ont(inte som vanliga sammandragningar här inte!) men kom mer glest. F*n tänkte vi, eftersom vi både trodde och hoppades på mer än så.

Så nu, sitter jag här fortfarande med kraftiga värkar, men för glest för att jag ens tänker ringa förlossningen.

Alvedon har inte hjälpt, och inte vila heller. Dock känner jag att sömn behövs, så jag får väl tvinga mig själv... och bada kan jag inte prova, för vi har inget badkar - och 'får' inte duscha mellan 07-22 eftersom vi bor i lägenhet. Detta ska respekteras, så jag får avstå att prova.


Såhär ser det ut utanför vårat köksfönster. Orkade inte släpa fram stora kameran, så fick bli en usel webcam-bild.