En sanning om mig

En sanning om mig;
Jag dricker inte. Det mesta jag har druckit under en kväll, är 5 st cider. Wow? Annars har jag under någon enstaka gång druckit 1-3 cider, men sen har det sagt stopp. Varför då detta? Till minst 80% av min fobi. Jag klarar inte av tanken om att bli redlös full, tills man spyr. Jag tycker det är så otroligt oansvarsfullt när man dricker tills man inte har kontroll över sig själv, på ett eller annat vis. De få gånger jag halvt motvilligt har gått med om att gå med till någon fest eller dylikt, så har jag fått uppleva någon eller flera, som har gått så långt. Hur kul kan Det vara?

Detta, men till störst del min fobi, har förstört mig. Nu tänker jag inte bara på att kunna dricka..
Jag kan inte, vill inte, ens vara på en fest - utan att dricka. Jag tycker inte om när folk dricker Mycket i min närhet, då går jag hellre därifrån. Jag får en stark ångest och oro, och även om jag vet att Jag kanske inte spyr bara för att en annan person gör det på grund av fylla, så får jag stora hjärtklappningar.

Men, det jobbigaste är, att jag VILL kunna gå ut med ett gäng kompisar, ut och ha KUL! Jag VILL kunna gå ut, dansa, dricka(alkoholfritt, ha ha) och bara, vara ung. Någon gång, innan jag blir för gammal, måste jag väl få göra detta?

För inte så länge sedan, hade Niclas över ett par gamla klasskompisar hit. Jag satt självklart med dem, och de pratade om gamla minnen. "Aaah kommer du ihåg när * fick ragg och gav värsta dissen?" , "Eller kommer du ihåg när bruden ...blablabla" osv osv. Jag har aldrig fått uppleva NÅGOT liknande.

Och ja, det stör mig. Det stårar mig. Mitt psyke - sårar mig själv.
Det är så jävla svårt att få det rätt formulerat, så jag ber om ursäkt ifall det blir något konstigt i denna text. Jag skriver direkt från huvudet.


Så mitt mål i livet, är att i alla fall en gång, ska få komma ut och ha det roligt på det sättet jag aldrig har haft.
Denise 23 - mamma till Kevin 6 och tjejen i magen

Hej Felicia.
Jag kikar in här då och då - hittade dig första gången på köp byt sälj sidan då du visade upp din otroliga konstnärliga sida, men har inte skrivit någon kommentar innan tror jag.

Men jag är PRECIS som dig. Eller, visst, jag hade en krisperiod i mitt liv då jag inte visste var jag hörde hemma och drack mig redlös ett antal gånger. Men summan av det hela gav mig enorm ångest för att jag inte kunde vara den mamma jag alltid velat vara, så jag gav upp den perioden ganska snabbt.

Om det nu är så (nu kanske är en dåligt tid att beskriva om då jag är höggravid, men främst innan), att jag går ut med mina tjejkompisar så dricker jag enbart alkoholfritt och har sjukt kul av enbart sällskapet.

Senast jag drack alkohol var dryga två år sedan, och jag trivs mycket, mycket bättre som nykter än som påverkad. Jag hade som sagt min första "fylla" på BB och stortjöt och var otröstlig då allt började snurra av lustgasen. Ganska precis samma okontrollerbara känsla är det när man dricker sig redlös, otroligt obehagligt med andra ord. Så du gör otroligt bra ifrån dig som håller dig borta från alkohol - eller har respekt för den.

Plus att jag inte blir vidare fascinerad av att höra om hur mycket någon tror sig tåla, där emot är det coolare att höra om folk som står emot grupptrycket, det är mycket starkare.

Kram! :D

Svar: Hej! Kul att du hittade hit, hah. :)

Skönt att veta att man inte är ensam. Och jag håller med dig, att det är självklart "ballt" att man kan stå emot att dricka, men det är ändå inte själva drickandet som är mitt problem - utan jag kan inte ens Följa med mina kompisar när De ska dricka. Har aldrig t.ex. varit ute på någon krog eller liknande. Känns lite... sisådär. Men man kan iallafall Visst ha kul Utan alkohol, som många säger att man inte kan. Så där är jag stolt! :)

Men det är som sagt skönt att veta att man inte är ensam. För det känner man sig, helt ensam. Att vara den enda som är "rädd" för att halsa i sig alkohol.. Så tack för att du skrev, och lycka till med en till bebis! :D (Avis, vill också, haha...)

Kram!
Felicia Nilsson